Sagopalmerna är livsviktiga för korowaierna   sid.7 

 

För korowaierna är den viktigaste födan stärkelsen i sagopalmens märg. Från den får de 80-90 % av energibehovet. När sagopalmen blommar förbrukas all stärkelse och trädet blir värdelöst. För att finna nya stärkelserika palmer flyttar familjen sin bosättning med några års mellanrum. De kan sägas vara halvnomader och behöver stora orörda regnskogar för sin tillvaro. 

 

Sagopalmsfällning. Det är männen som med sina stenyxor fäller trädet. Det tog kanske en kvart.

Det är också männens uppgift att spjälka upp stocken så kvinnorna kan börja hacka fram märgen.

Här har stocken öppnats och kvinnorna går löst på innehållet med speciella hackor. De arbetade lugnt och rytmiskt under högljudd sång.

En av kvinnornas hackor har gått sönder och Jafill, stamhövdingen, lagar den med fibrer från en lian.

Framställningen av stärkelsmjölet erinrade om hur potatismjöl tillverkades förr i tiden. Här i skogen byggde kvinnorna ett par rännor av palmbladsstjälkar. I den övre hälldes sagopalmsmoset, sedan östes vatten på och man kramade ut den vita saften. I nedre rännan sedimenterade stärkelsen.

I nedre rännans botten samlades sagomjölet. Det togs fram som stora vita klumpar. Ett par dagars arbete på så vis räckte för att ge en familj mat för någon månad. 

Maten tillreds alltid i glöden från en öppen eld. Direkt på glöden eller inlindad i blad. Några kokkärl finns inte. Huset uppe i trädkronorna är uppdelat i en manssida och en kvinnosida. En liten eldstad finns i vardera halvan. Ute på loftet, utanför sovrummen, kan det också finnas ett par små eldar, en för männen och en för kvinnorna. Här är vi på besök i ett trädhus. Vi fick bara gå in på  manssidan. Kvinnorna bodde bakom väggen här och kikade försiktigt fram bakom hörnet. 
Till startsidan       Till Bildgalleriet                                                                                                   Sidor om Korowaierna:                               Hos korowaierna sid. 8 >>>