Vi reste långt söderut under natten och vaknade
vid den mytomspunna ön Floreana. En ö som några europeiska
familjer bosatte sig på för att undfly den moderna världens oro.
De ville så långt bort från den förbannade civilisationen som
möjligt. Ön Floreana var en utmärkt plats i det avseendet. Här
utspelade sig sedan intriger mellan familjerna, underliga
försvinnanden och mord. En ännu levande av dessa personer har
skrivit en bok och berättat om livet i ödemarken. Här fanns inga
myndigheter, men heller ingen läkare, ingen skola, ingen hjälp att
få av andra. Man var helt beroende av sin egen livskraft. Om detta
berättar Margit Wittmer i sin facinerande bok. Vi fick ett möte
med henne.
|